natalie

mitt hjärta måste gå sönder och sömnlösa nätter och tårar väntar
mitt hjärta måste gå sönder och att blunda och ducka hjälper inte nu
men efter regn kommer alltid sol och smärtan gör att du känner att du lever
för alla hjärtan måste gå sönder ibland

hello everyone, i'm sooo tired. det är jag faktiskt, inte nog med att jag sov till kvart över 10, lagade våfflor med glass (MUMS!) och sen var jag i skolan. kändes som en sån meningslös dag man hade kunnat skippa, men sånt vet man ju aldrig i förväg. hade matte, och jag fattar ingenting /; sen hade vi engelska där vi gick igenom för internationella proven och samma sak på svenskan, så onödigt. det är meningen att man inte ska behöva förbereda sig för dem, men nu verkar de ha ändrat det. sen efter de lektionerna åkte jag till palatset på pantarholmen och sov ytterligare några timmar tills det var dags att åka bussen som jag åkte med sanna, jocke och ellen! :)

ikväll blir det biologi & matte, finns nog ingen som jublar tystare för det än jag.
visst biologin är kanske inte så svår, men det är mycket. matten är helt efterbliven.

och allt verkar inte ha någon mening. för nu är det varmt& skönt och solen har kommit. då ska man inte sitta inne som vi gör hela tiden. utan vi ska vara ute, naturare som vi är. grilla, sola och äta glass. så borde alla skoldagar vara när det är varmt! (y) bara när det är kallt borde det få vara lagligt att räkna matte och läsa kemi.

eeeey, det är dags att ta tag i spanskan nu. ooh!

jobbat idag, vi var sammanlagt 6 stycken vilket är väldigt lite och jag var helt ensam om att sitta på fritt flyt. det kändes lite konstigt, eftersom att vi brukar vara några stycken annars. och idag hade jag inte lika bra sällskap.

det kändes konstigt, och jag vet att jag förväntade mig något annat.. hmprf, jag är så arg på mig själv just nu, för att det är just mitt fel alltihop! jaja, jag ska ordna detta. det
ska jag!

nu hade man tänkt göra uppgiften i internationella relationer, men eftersom att man måste ha tryckta källor (böcker) går det inte efterosm att bibblan säkert inte är öppen idag. känns såååå stabilt! men nu fick jag veta av siri att det är till vecka 16, wiho! :)

du är för söt gumms. bara kom när det är något jag finns här till 150% för dig och det kändes skönt att berätta saker för dig med att liksom få in dig mer i mitt liv än innan! jag trivs med dig, det kan jag inte gå under stol med och vet att du alltid finns här, taaaaaaaack!

och babe, du är som en klippa för mig. du får höra allt jag har att berätta, hur tråkigt jobbigt eller töntigt mitt problem än är så finns du där och ger mig värdefulla råd & tips! och något som jag är säker på är att jag aldrig hade klarat mig utan dig. neeeever, du betyder så mycket och i och med att vi gått igenom så mycket ihop så blir alla små problem bara ännu en liten kurva på den långa väg vi kommer att gå tillsammans!

du har en förmåga att alltid höra mig glad när jag är i behov av att och stötta mig. jag känner mig trygg hos dig, och med dig är inte tystnaden pinsam - för det är den aldrig mellan riktiga vänner. du är en riktig vän, och dig vill jag alltid behålla, B!

en dag du är borta och man märker verkligen hur tomt det är utan dig! jag vet att jag kanske inte släppt in dig in på livet som jag kanske borde men samtidigt vet du saker ingen annan vet och det har inte direkt hänt saker sen dess, så du kan känna dig stolt! jag kan fortfarande tänka på råden du gav mig när vi orienterade. & när jag tänker på dem börjar jag le för mig själv och en varm känsla sprider sig i magen. jag tror inte du vet vad du betyder för mig, men det ska jag bevisa för dig!

du har stått ut med mig i ur & skur och vi har delat många fina minnen! går man tillbaka och tittar på hur det var, kunde ens liv inte vara bättre. du gav mig så mycket hopp, glädje, tips för livet. men det viktigaste av allt, du var min för en stund. och även om allt inte är likadant som då, så vet jag att du alltid finns där. och det gäller att  inte sätta ribban för högt eller för lågt - bara man kommer över och aldrig ge upp. du kommer alltid finnas hos mig, du är för värdefull för något annat.

vi hade en bra tid, vi var små och ännu inte så visa. men vi visade världen att vi var vänner, och det gjorde vi med stil. ibland saknar jag dig så mycket, och det är jobbigt. men jag vet att du bara är där, ett telefonsamtal bort och säger alla de orden jag vill att du ska säga, för det är vad du är - en riktig vän och en man alltid kommer att älska!

du har gett mig den bästa barndom man kan ha, och jag hoppas att jag hade samma inflytande på dig. jag kommer fortfarande ihåg första gången jag åkte till er och såg den stora gungan från trädet och att man skulle hoppa från den höga stenen, jag kommer ihåg hur vi alltid lekte med svante, hur vi kurade ihop oss alla 3 på hans rum och pratade på kvällarna och till slut somnade vi allihopa som små stockar, hur många timmar vi tillbringade i ladugård'n med kossorna och myste med alla kalvar, när vi sov i kalvboxen på din mammas finaste filt och skrämde livet ur henne på morgonen, alla de timmarna vi pysslade om hästarna och så fina de alltid var när de var färdiga - tills de gick och rullade sig igen, alla ridläger med sömn på hö, hur ni alltid hade massa flädersaft hemma, som ni producerade själva och att det verkligen var det enda jag inte kunde dricka, hur vi var uppe länge på nätterna i björkerås och var tuffa bartenders, hur vi låste ute oss ur volvon men kom in igen genom att klättra genom takluckan som var öppen. Jag har så många minnen med dig att det inte räcker att skriva hela natten om jag var tvungen men det jag ville komma fram till är att du är en sån alla borde  ha, du är så jävla bra och att vi inte setts på så länge är inte annat än katastrof! Jag saknar min lilla bonde, hela tiden!

Jag kommer fortfarande ihåg dagen du skulle komma på besök, för lärarna hade sagt det i förväg. Och när jag träffade dig var jag fast besluten att jag verkligen ville bli din vän. Så jag släppte allt och det gjorde jag rätt i. För du var den kompis jag hade letat efter och vi umgicks varje dag. Allt var så¨lätt då, vi hade inga bekymmer inget som kom ivägen för vår vänskap. Men jag kommer ihåg sorgen i mitt hjärta första dagen i femman då du inte kom, jag satt där och väntade på dig i en kvart i hopp om att du skulle skutta som du alltid gjorde eftersom du alltid lyckades vara sen. Men den dagen fick jag aldrig möta ditt leende och allt var inte som jag ville ha det. Jag saknade dig, något fruktansvärt. Och vi höll fortfarande ihop, men det var inte lika ofta eftersom vi inte gick i samma klass. Detta gjorde att vi gled isär från varandra. Men hittade tillbaka till varandra, även om det var pirrigt lärde vi känna varandra igen, och efter att ha träffat dig ikväll förstår jag hur betydelsefull du är för mig, du kommer föralltid vara den bästa reskamrat man kan ha, ingen kan slå dig på det området. Det finns många andra områden ingen kan slå dig heller, just för att du är så klockren. You are a friend i'll  keep forever.

Helgen har gått lika fort som vanligt & det konstiga är att man blir alltid lika förvånad.. så nu var man tillbaka i skolan och det känns kul men så jävlä jobbigt. Pga. att vi har flyttat fram väntar ett par helvetes-veckor. Det är nog bara att bita i det sura äpplet och le lite. Eller jag antar det.

Något som jag inte riktigt fattat än att snart är tiden slut där för dig och du kommer att försvinna. Kanske inte för de andra, men för mig kommer du det. Jag vill inte veta hur det kommer att kännas när man vet att du inte kommer tillbaka mer. Jag försöker ignorera det så gott det går, ibland går det bra men endel dagar känns det som om du verkligen måste vara där. Man kollar, lyssnar men så kan man hålla på hur länge som helst, för du kommer och går som du vill.

Det enda jag skulle vilja göra var att prata med dig, berätta varför det blev så. Kanske få din förståelse, förlåtelse eller nåt. Men det viktigaste var att få förklara, att jag är ganska konstig ibland och gör konstiga saker när jag är konstig. Jag var konstig i april förra året, och värre har det blivit. & jag glömmer aldrig september förra året, det var jobbigt..

Förlåt, men jag kan inte.. inte än. Jag vet att du försöker, så försök gärna lite till och gärna lite senare. Jag är inte som alla andra. Jag är inget praktexempel med superfull almanacka med roliga saker att göra, toppenbetyg eller så. Jag lär gärna känna nya människor, men det tar sin tid för mig. I början drar jag mig gärna undan lite, lyssnar på folk och när jag känner mig beredd då kommer mitt riktiga jag fram. Det är det nya vänner ska vänta på - mitt riktiga jag. För det är så mycket bättre.