natalie

Jag började tänka nu precis och förstod precis hur rädd jag är för allt. Det är mindre än två veckor sen vi gick i land med båten och tog studenten och redan nu känns det som om det var år sedan. Jag är rädd för alla förändringar, rädd för att aldrig få träffa vissa personer mera men det som gör mest ont är att veta att man kommer tappa kontakten med såna som faktiskt betyder hur mycket som helst. Även om man i början hade svårt att hitta den kontakten man sökte med allihop så tog det ett tag innan jag kom in i värmen och gemenskapen. Idag har vi växt ihop i varann och kan varann nästan utan och innan. Jag ångrar inte för fem öre att jag den där vintern 2006 valde Gymnasieskolan Galären som en plats jag skulle spendera mina tre underbara gymnasieår. Jag ångrar inte heller att jag under de hemska dagarna på Skönstavik inte gav upp och bytte och inte heller att jag valde NV,vilket kom till att bli en rejäl utmaning.  Men vi klarade allt även om vi kanske i början pratade och frågade mer än vad vi egentligen lärde oss. Vi tog vårt förnft till fånga och klassen blev mer och mer sammansvetsad, ingen NV-klass hade tidigare varit som oss och det finns nog ingen klass som kommer ersätta oss i Lasses hjärta. Som han själv sa; "jag har haft många klasser och det är många jag har glömt men er kommer jag aldrig att glömma, för att ni är så speciella var och en av er". Och jag vet att Lasses ord stämmer, han var den bästa mentorn för vår klass eftersom han la sig på våran nivå.

Jag skulle kunna ta upp allt kul som vi har gått igenom men jag vet att det hade gjort ont i mitt hjärta att titta tillbaka i arkivet mer än vad jag redan har gjort. Men vi har gjort och åstadkommit fantastiska saker tillsammans, saker som jag troligtvis aldrig kommer få uppleva igen. Men detta är bara början, hör ni det? Ni blir inte av med mig så lätt! Vi har så mycket kvar att gå igenom ihop, så mycket att stötta varann genom, så många skratt att skratta tillsammans för att någon av oss berättat en dålig historia, så många regniga midsommrar att spendera ihop, så många semestrar då alla ska med och ha det hur bra som helst, vi har giftermål, husköp, barn och konfirmationer att gå ihop. Vi har hela livet framför oss och det är ett liv jag vill att vi tänker på varann och tar vara på varann. Vi vet hur bra vi är tillsammans ochvi måste låta världen få veta det med.

Vi är bäst tillsammans, det är vi verkligen!
tack för att ni finns och har funnits för mig
vardagen hade varit en utmaning utan er..

Josssss, min underbara joss. Än har jag inte fattat det, det känns som om du kommer komma hem imorn lagom till engelskan från Jönköping och att allt kommer vara precis som vanligt. Vi kommer skratta tillsammans och ha dökul! Impulser, fylla och dans. Fördriva tiden till bussen, sova på pantis och gå på stan. Jag får en klump i halsen nu som känns mer och mer och tårarna bränner innanför ögonlocken. Aldrig mer denna spontanitet som att boka resa utan våra föräldrars tillåtelse, ingen gå in på krogen utan leg och inget stämpla på bussen. Inga bakisdagar där vi åker till ONOFF eller går på staden för att få massa broschyrer om olika partier lagom till eu-parlamensvalet.  Men att släppa dig är något jag aldrig kommer göra, aldrig gå över till det där steget där man inte hörs längre eller inte vet något om varandra längre. det tänker jag inte tillåta och jag hoppas att jag är precis lika viktig för dig. En famn finns alltid för dig här, och sålänge pantis finns till mitt förfogande är du alltid lika välkommen även om det är för att vi är trötta och behöver vila, äta nattamat efter att ha festat eller försökt lifta till kallinge! Älskade vän<3 låt inte milen bli ett förhinder, utan att vi istället tar vara på varann och uppskattar varann mer när vi väl ses.

Elina, elajna som precis alltid finns för mig. Det är inte förräns på sista tiden som vi riktigt släppt in varandra in på livet, inte som vi har det nu. Jag trivs med det. Jag kan berätta precis allt för dig och jag vet att du inte skulle säga det till någon, för sån är du. Ditt leendé och skratt kan göra den mest grådassiga eller regniga dag så mycket bättre och med din värme får du så många i din närhet att må bra. Jag vet inte vad jag hade gjort utan dig, du har ställt upp och du är alltid redo på alla mina dumma planer.  Även om allt kanske inte alltid blir klockrent har vi kul ihop och det är det absolut viktigaste.  Att veta att vi har hela sommaren på oss är en enorm lättnad och även om jag lämnar landet så lämnar jag aldrig dig. För en sådan förlust hade inte mitt hjärta klarat av!

Borg, lilla linda B. Du är inte bara annas peppare utan även min. Ser du på mig att allt inte är OKså blir det genast lite bättre när man pratat med dig. Jag känner att jag absolut är mig själv när jag är med dig och det är hur skönt som helst. Även om du ofta har väldigt mycket med din fotboll så sätter det inte stopp för dig när du väl är på plats. Då är du dubbelt så taggad som oss andra och hur glad som helst! "Linda b hon är på G!" Att du flyttar till Stockholm i augusti gör mig vemodig och jag får en klump i magen. Jag tycker det är jobbigt att folk flyttar ifrån tryggheten i Karlskrona men samtidigt är jag så himla glad för din skull. Jag vet hur mycket du vill detta och hur mycket du ser fram emot det. Jag kommer komma och hälsa på så ofta jag kan och jag vet att du nog bara kommer uppskatta mitt sällskap. Du är bäst när du vet vad du vill och jag vet att du kommer att kicka ass min stjärna!

Olivia, olli Stertman. Hur många av mina dagar har inte du förgyllt med ditt sällskap? Hur många gånger har inte du gjort mig glad av ditt skratt? Hur många gånger har vi inte festat ihop och visat världen att vi alltid har kul tillsammans? Även om allt alltid kanske inte går som planerat så blir det ändå alltid så jävla lyckat med dig! Du vet så mycket om mig, jag vet att jag kan dela med mig av det till dig. Du är alltid på mina konstiga ideér och påhitt och det känns så bra att vi båda ibland saknar spärrar. Och att vi nu planerar en semester när du har jobbat färdigt får mig att få ett lyckorus för jag vet hur kul vi kommer ha det i värmen tillsammans med massa nytt folk och nya minnen. Min lilla partybuse,  jag hade aldrig klarat mig utan dig.

Nanna, vår egna agda. Det finns nog ingen på hela Galärens Gymnasium som är så speciell som dig. Och det är inget negativt med det utan snarare positivt att du vågar vara den du är och verkligen står för dina åsikter, det tycker jag är väldigt starkt gjort. Särskilt eftersom du har gjort det under alla dessa tre år och i ettan var man egentligen bara en person som försökte smälta in, men inte min Super-Nanna! Hård som stålhättan i dina ridskor, stark som fåren ni har på er gård och envisare än en åsna får du mig att tycka om dig så otroligt. Du kommer där och överraskar en när man minst anar det och man blir lika glad varje gång. Du har något ingen annan har och du liknar absolut ingen annan och jag tycker det är bra att du tar vara på det för det är tack vare det som du kommer att gå hur långt som helst. Jag är stolt över dig, över oss, som inte var några snillen på varken kemi, fyisk eller matte att vi klarade det, och jag tror att hade vi inte haft varandra hade det blivit så mycket svårare.

 
mina tjejer<3