you never know how much trouble our hearts can take

nu är jag hemma från polen, med västan fylld av intryck.

besökte mitt fadderbarn, bartosz och han var en rolig filur. det där med ett fadderbarn känns definitivt mycket mer "på riktigt" när man har varit där och träffat honom, sett hur han har det, hur han bor och vad han gör om dagarna. det gör att man bryr sig lite mer och blir nog till att vi skickar ner lite grejer till honom, bl.a då en fotboll eftersom det var det bästa han visste :)

och så fastnade jag för en liten pojk, filip, som kom och hälsade på oss då och då när vi satt och pratade med bartosz, han var helt betagen av min kamera och ville hela tiden pilla på den om han fick. och dessutom var han hur söt som helst, hade lätt fått följa med mig hem! (y)

sen när vi var färdiga och hade tillräckligt med material åkte vi till slottet i Malbork och kollade runt. dock kände vi oss nog bara hur vilsna som helst eftersom det var enormt med en massa gångar överallt. men vi knatade runt och tog dessutom lite bilder. sen åkte vi och handlade massa grejer på ett stort varuhus.

efter det var det bara att åka tillbaka till båten igen, där jag klippte mig ;) välbehövligt verkligen.
nu ska jag försöka dämpa min ångest genom att plugga, måste bli färdig!

grattis twister, mitt sockergryn!
imorn är det anställningsintervju som gäller!  yeeey!



nats

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0