natalie

Jag har nog hela tiden vetat det, men på något sätt döljt det. Kanske inte helt enkelt velat inse det. Men nu sitter jag här med en klump i magen, det är magkänslan som tar över. Jag vet vad jag vill, det är samma sak som jag har velat länge. Men tiden för att det ska kunna gå är över och felstegen är för många.

Jag kollar med samma ögon, samma ögon som förr. Jag ser något, som är svårt att sätta fingret på. Men jag vet att jag gjorde något som inte var bra, något som inte var schysst och det är ingenting jag är särskilt stolt över. Men att ångra det och veta att man gjorde fel är ett bra steg på vägen, och tittar jag långt fram så ser jag ljus i tunneln, för om vi har tur - om vi båda håller tummarna så kan det gå bra.

För den där pirrande känslan, den är tillbaka igen

Och jag vill att den ska vara här för att stanna

tiden är snart ute, det är så det gör ont i mig

se dig så glad, sista dagen och veta att jag nog nästan aldrig kommer stöta på dig mer

chanserna är så små, lika små som att man vinner på lotto och jag vet att vinna dig skulle vara så mycket bättre än att vinna på lotto.