looking back over my shoulder

kollade igenom några väldigt gamla blogginlägg och såg detta som jag klistrat in i ett av dom.
det är av min käre fie:)

"tack, det värmde:) och jag hoppas verkligen att du få det bra och super kul på galären!! och om du någon gång har tråkigt på bussen så kan ju alltid slå mig en pling! jag är ju inte precis inte på andra sidan jorden!=)..OCH JAG SAKNAR DIG OCH DITT SÄLLSKAP OCH VÅRA KNASIGA SAMTALSÄMNEN VI ALLTID HADE..;D Guud jag saknar hela dig natalie!"

- aooooow, jag saknar min vän!
innan var du det första jag såg varje dag.
och nu får jag vara glad om jag ser dig en gång i halvåret :)


har känt dig sen jag var hur liten som helst, när vi bodde på polhemsgatan allihopa! vi lekte såna där töntiga lekar och hade hur skoj som helst. sen började jag på dagis och du med men du var på en annan avdelning och jag kommer ihåg hur ledsen jag blev när jag fick veta det. men vi hade ju varann ändå och än idag kallar jag dig min vän, en fin vän som finns om man behöver det.
 
ni två systrar, ni finns alltid för mig och har alltid gjort sen vi var små.jag vet att ni finns för mig, när jag behöver prata av mig, umgås eller ha en axel att luta mig emot. ni är toppen, jag älskar er.

vi lärde känna varann i 4:an och hade det kanonkalas! du bytte skola i 5:an och jag kommer fortfarande ihåg hur ledsen jag blev. vi tappade inte varann riktigt förrän jag flyttade, då avstånden blev för stora. några år senare flyttade ni mer upp och det var stelt ett tag. men det blev bättre, mycket bättre! och jag är glad att ha fått dela mitt livs bästa resa med dig, för det var antagligen för att du var med som den blev det :)

vi var allt, vi höll ihop, vi älskade varann.
jag saknar dig, din spralliga personlighet som alltid är på jakt efter nya saker att göra! inget av det finns kvar idag, men vänskap finns iaf. jag är glad att jag har dig, fast jag hade gärna haft dig som jag hade då. du var så stor del då,


vi hade dig, du var vår vän - min vän. Och jag har saknat dig så många gånger, men jag har insett allt efter att tiden gått att det är över. Du gjorde dina val, och vi är alla lika ledsna för det.

min klippa, min bästevän, min hjälte! många år tillsammans, och fler kommer det att bli. jag älskar dig, och hade aldrig klarat mig utan dig, det vet jag. du skriver såna roliga grejer, stöttar mig, torkar mina tårar och baddar mina sår. du är bäst, och kommer alltid att vara.

min lilla söta vän, du får mig altid glad. du har funnits i mitt liv i snart två år och fler kommer det bli.

lilla sötnöt, du stöttar, lyssnar och allt man behöver. du är glad, så glad att det alltid smittar av sig och en energi som inte är mänsklig. men jag känner att det börjar ta emot nu. du vänder dig inte längre mot oss och hör av dig. alltid upptagen, saker och göra och sånt. jag klarar inte det, det var detta jag var så oerhört rädd för :/ och sanningen är att jag bara saknar dig, så oerhört.

sambo & livskamrat. trots att du funnits i mitt liv ett tag var det inte så längesen det var på riktigt. idag är du en vän, en sån där man aldrig vill släppa, du lyssnar, jag lyssnar och vi finns för varandra. och vi kan aldrig ha tråkigt tillsammans, utan händer alltid en massa! du är underbar, och tack för att just du finns!

jag saknar dig. jag var dum, jag vet. jag vet också att det aldrig kommer bli mer än såhär. inga tecken på igenkänning när vi ser varandra ute eller på stan. inga sms, inget msn eller någonting. det enda vi har gemensamt är att vårt hår ser likadant ut. hejdå.



ensamma dar, väldiga värld,
orden ekar i hennes röst.
ingen sömn och inga svar.
ingenting kvar mer än ett rostigt svärd,
som hugger och vrider sig i ditt bröst.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0