natalie

tiden på jobbet har aldrig gått så sakta, det var verkligen helt sjukt. hade inte arlinda varit där hade jag gått direkt efter lunch, utan tvekan. och trött var man med, herregud vilket jobbigt liv!

och så blev det en runda in till stan för lite kläder och det sista
jävla fläskfilé! att vi alltid tar på oss det jobbigaste. skulle gjort potatisgratäng, punkt.
men nu är det ordnat, och även lite stereo och skivor. kan bränna lite till om det behövs.
för imorn ska vi ha kul, och det vet jag att vi kommer ha
med alla underbaringar!

jag ska hålla dig på sträckbänken, precis som du gjorde
det är inget jag vill, men den som väntar på något gott..
nutte :)

n